Förra gången; - Och det är för dig också, jag vill se dig bli dig igen och va SNÄLL mot Alexandra, jag är fortfarande väldigt besviken på dig.
Det ända du kan göra nu är att vara på Alexandras sida, för hon litar inte på någon nu.. hon har till och med ingen vän här? Skärp dig Justin och gå dit nu! Röt jag.

Och han gjorde som jag sa, han gick mot badrummet och gick in..  och jag suckade av lättnad.

____________________________________________________________________
    

Bild 1: Alexandra när hon gråter
Bild 2: Chaz & Ryan
Bild 3: Justin

Justins perspektiv;  
Jag gjorde inte exakt som min mamma sa åt mig att göra, jag gick bara in dit och frågade om hon skulle med och äta med mig och mitt team, men hon tackade såklart nej.
Så vi andra stack dit och lämnade henne ensam i bussen, inte mitt fel att hon tackar nej och få vara ensam, ha!
När vi hade kommit hem från en sen rolig kväll från pizzerian, så gick jag sakta mot mitt rum i min turné buss men jag stannade till eftersom jag hörde skratt, men jag blev rätt så nyfiken så jag sprang till dörren och öppnade den snabbt.
Och där såg jag Alexandra, Ryan & Chaz.
Jag blev både arg & överraskad på samma gång, så jag log stort mot Chaz & Ryan.

- Vad gör ni här? Frågade jag snabbt men glatt.
- Vi är här för att vara med dig i 3 veckor! Sa Ryan och log starkt.
- VA?! Skrek jag glatt.
- Och äta massor! Sa Chaz och fnittrade.

Jag såg på hur Alexandra skrattade åt det och Chaz skrattade med henne, hon förstör alltid detta, så jag blev arg och gick mot henne och drog upp henne.

- Aj! Vad gör du?! Sa hon och tittade surt på mig.
- Vad jag gör? Såg du inte det nyss?! Röt jag.
- Vad har jag gjort nudå?! Får jag inte skratta nu också?! Skrek hon tillbaka.

Jag tog all min kraft och knuffade henne så hårt jag bara kunde, och hon ramlade mot golvet och slog huvudet hårt mot sängkanten.
Hon låg kvar där och grät.
När jag tänkte ge henne en smäll så stoppade Ryan & Chaz mig och det jag inte såg var att min mamma var här igen.
Hon sprang mot Alexandra och hjälpte henne upp och tog henne till en soffa och stoppade om henne med en blå filt över henne, sedan sprang hon iväg.
Jag tittade mot Ryan & Chaz igen.

- Vad är det med dig? Frågade Ryan surt.
- Vad?! Röt jag.
- DU SÄGER INTE VAD TILL MIG! JAG SÅG VAD DU GJORDE NYSS.. HAR DU BLIVIT DUM I HUVUDET?! Skrek Ryan argt.
- Nej jag har inte blivit dum i huvudet.. Sa jag lågt.


Alexandras perspektiv;
När Pattie hade hjälpt mig till soffan och stoppade om mig, så grät jag ännu mer för smärtan och det jag har nyss hamnat ut för.
Jag hatar detta, är det såhär kärlek ska vara? Så är det totallt fel.
Pattie hade bett mig om att inte sova, men jag kunde tänka på något än.. jag ville somna in och inte vakna till denna mardrömmen som jag får leva med varje dag, men vet aldrig vad han kommer göra mot mig.
Huvudet dunkar så hårt så jag hör mitt hjärta går mot sakta steg, tårarna rinner så mina ögon inte ser något, allting gör ont och jag kan inte ens röra mig.
Jag känner att min kropp kan inte sluta darra och att mina tårar tar aldrig slut, jag känner mig kränkt och sårad.
Sedan känner jag någon sätter sig bredvid mig och det ser ut som Chaz men jag orkade inte se eller bry mig.

- Hur mår du? Frågade han oroligt.

Jag började gråta mer och gjorde så att jag nästan inte kunde andas och jag ramlade ner mot golvet och kände att mitt hjärta gjorde så ont.
Jag skrek och grinade samtidigt.. hjärtat gjorde ont, även mitt hjärta har blivit sårad än hela jag.
Jag hörde bara skrik och sedan hörde jag inget mer, allting stanna för mig.. det var då jag insåg att jag måste verkligen bort härifrån, långt härifrån.
Jag hade börjat lugna ner mig, och sedan så kom allting tillbaka.. det var som en film, när man pausar fast nu trycker man på ''play''.
Här sitter jag nu på golvet och tittar ner och andas fort.. jag tänker hur jag ska ta ur mig härifrån.
Jag tittar upp och kollar sakta runt omkring mig, sedan fastnar min blick på Pattie...
Hon gick ett steg närmare mig och jag kände att paniken kom.. hon tog mer steg fram och jag blev ännu räddare för varje steg hon kom närmare mig.

- Alex! Det är bara jag.. Sa Pattie lugnt och kramade om mig.
- Jag vill inte vara här.. Grät jag fram.
- Jag vet, Alex.. jag vet.. Sa hon lugnt och suckade.

Vi satte oss i soffan igen och tittade på tv tills Justin kom fram och satte sig framför mig.
Jag tittade på honom.. och sedan ignorerade jag honom och tittade på tvn.

- Förlåt.. Sa han och suckade.
- Vem tror du att du är? Jag förlåter dig inte.. tack för smällen idag.. Sa jag lågt.

Sedan gick han iväg till sina kompisar och jag kollade på Pattie som satt bredvid mig och flinade stort mot mig.

- Vad? Sa jag lite glatt åt dig.
- Jag har en överraskning åt dig! Sa hon och skrattade smått.
- Vadå?! Sa jag glatt och tittade ivrigt på henne.

Precis då knackade de vid dörren i bussen och jag blev genast nyfiken och Pattie gick glatt dit och jag satt ivrigt i soffan och väntade.
Precis så kom Pattie och log extra stort och precis bakom kom.. Julian.
Och mitt leende.. bara exploderade.
Jag sprang som en ivrig 5 åring till min storebror Julian och gav han en stor kram.
 
Vi kramade länge och så sa jag lågt till honom så han bara hörde..

- Tack för att du räddade mig.. Sa jag lågt.
- Varsågod.. Sa han lugnt och kramade om lite hårdare.

Sedan kollade vi på varandra och log.

- Hur länge ska du stanna här? Frågade jag.
- Tills du ska hem! Sa han glatt.

Vi satte oss ner vid soffan, och nu blev vi dryga och vanliga syskonen..


- Verkligen? Sa jag och gjorde en ful min mot honom.

  
''Really?''

Han tittade på mig och sa..

- Ja verkligen! Sa han och gjorde världens fulaste flin.

  
'' Yes, Really! ''

Så satt vi och skrattade och tittade sedan på tv, och sedan kom dem.. tre ut.
Dem tittade konstigt på min bror och sedan på mig.
Jag tittade på Julian och nickade snabbt, och sedan tittade han argt på dem och kliade sig på ögonbrynet.
Jag kramade om han igen, och Justin tittade verkligen konstigt på mig nu.

- Nej han är inte min pojkvän, han är min storebror! Sa jag irriterat.

Dem sa ingenting utan dem vände sig om och gick mot köket, och jag och Julian började skratta och göra massor med knäppa saker.
Så vi gick också dit fast vi dansade, sådan syster sådan bror.
Och när vi kom började Pattie skratta åt oss och tittade på oss hela tiden, och man såg verkligen att jag behövde verkligen min bror här.

- Oh baby baby baby.. Sjöng Julian.
- Lalalalala.. Forsatte jag.
- Oh drop to the floor.. Sjöng han och började dansa skit roligt.
- Make me wanna say it! Sjöng jag och började precis som han.

Sedan såg jag kakor, och ni vet.. jag är en tjej som verkligen ÄLSKAR kakor!
Så jag forsatte nå dem, men så ska dem.. stå längst upp så jag inte når och min bror såg att jag inte nådde, så han satte mig på hans axlar och så jag skulle nå, så jag tog snabbt kakorna och skrek ett glatt ''YAY!''
Sedan när vi hade suttit där och ätit kakor och pratat vidare, så blev vi båda trötta.. och vi stack in i andra gästrummet där vi båda skulle sova.
Så vi gick mot badrummet och började borsta tänderna och knuffa varandra.
Sedan efter det bytte vi om och gick och la oss, och sedan så tittade jag sött mot honom och han suckade mot mig och tittade på mig.

- Vad vill du göra nu? Frågade han tröttsamt.
- Tumkrig! Sa jag sött och log.
- Okej då! Sa han och log lite.

Och när vi började, så vann jag direkt..

- Aw du vann! Sa han.

Jag skrattade och puttade han på skoj.

  Sedan la vi oss ner fast i olika sängar det var faktiskt i en våningssäng!
Han låg underst och jag låg överst.

- Godnatt Alex.. Sa han lugnt och tröttsamt.
- Godnatt Julian.. sov gott! Sa jag glatt och vände mig om.

Efter några sekunder.. slocknade jag och sov bra som aldrig förr.